Typiskt för medeltiden
Språket var latin. Medeltidens litteratur är en
epok i litteraturhistorien som sträcker sig över ett skiftande tidsspann,
beroende på vilket land som avses. I generella ordalag kan den liksom
medeltiden i stort sägas börja 380 då kristendomen blev statsreligion i
Romerska riket, och sluta omkring år 1453 då Bysantinska riket föll för
Turkarna
Verk 1:
Rolandssången.
Den handlar om förräderi. Truppen till Karl den
store ska passera ett bergspass, i en lång kolonn.
De utser då Roland, en markgreve till att leda
en trupp som ska vakta bakifrån, det sker ett förräderi och de blir
överrumplade. Truppen dör och Roland blåser i ett horn efter hjälp försent.
Kungen hämnas då förräderiet och mördarna.
Det sista verket Rolandssången är typiskt för
medeltidens litteratur för att det är ett diktverk. Den hade också riddarideal,
som var mycket vanligt under högmedeltiden.
Den är skriven på vers och var i början
muntligt berättad.
Verk
2: Beowulf
Beowulf
är en anglosaxisk antikvarisk elegi på vers, ett heroiskt epos. Som olika
experter daterats till olika tidpunkter. I kvädet, som utspelas under
500-talet, kämpar Beowulf, en av geaternas hjältar, mot tre fiender: Grendel,
som föröder kungsgården Heorot och dess invånare i Danmark. Typsikt för detta
verk är det är att den är skriven som en dikt. Denna historien är en
elegi som är skriven under tidig medeltid på vers, sagan om odjur och magi som
klassas som myter vilket också var väldigt populärt att berätta om under den
här tidsperioden, därför tycker jag att Beowulf är ett bra exempel. Det
var även en dikt, som fortfarande var vanligt.
Det är
även ett förkristet verk som var nedtecknat av kristna, och det var också
vanligt.
Beowulf
var i början en muntligt traderad berättelse.
Verk
3: Njals Saga
Den
handlar huvudsakligen om en vänskap mellan Gunnar Hamundsson. En skicklig
krigare och Njal en kunnig man. Deras fruar försöker förstöra för dem genom att
få dem att döda varandra. Gunnars fru drar in honom i blodsfejder, och därför
blir han sedan dödad. Efter detta sker fler blodsfejder och mer död.
Njals
saga var typiskt eftersom att det är en isländsk saga. Under Medeltiden var
isländska sagor väldigt vanligt. Njals saga skrevs på pergament, vilket var
vanligt för isländska historier. I berättelsen blandas även fakta,
föreställningar och överdrifter. I isländska berättelser var det vanligt att
man blandade. Även detta verk var muntligt traderat ursprungligen. Det fanns
även inslag från kristendomen.