Typiskt för medeltiden

Språket var latin. Medeltidens litteratur är en epok i litteraturhistorien som sträcker sig över ett skiftande tidsspann, beroende på vilket land som avses. I generella ordalag kan den liksom medeltiden i stort sägas börja 380 då kristendomen blev statsreligion i Romerska riket, och sluta omkring år 1453 då Bysantinska riket föll för Turkarna

Verk 1: Rolandssången.

Den handlar om förräderi. Truppen till Karl den store ska passera ett  bergspass, i en lång kolonn. 

De utser då Roland, en markgreve till att leda en trupp som ska vakta bakifrån, det sker ett förräderi och de blir överrumplade. Truppen dör och Roland blåser i ett horn efter hjälp försent. Kungen hämnas då förräderiet och mördarna.

Det sista verket Rolandssången är typiskt för medeltidens litteratur för att det är ett diktverk. Den hade också riddarideal, som var mycket vanligt under högmedeltiden. 

Den är skriven på vers och var i början muntligt berättad. 

Verk 2: Beowulf

Beowulf är en anglosaxisk antikvarisk elegi på vers, ett heroiskt epos. Som olika experter daterats till olika tidpunkter. I kvädet, som utspelas under 500-talet, kämpar Beowulf, en av geaternas hjältar, mot tre fiender: Grendel, som föröder kungsgården Heorot och dess invånare i Danmark. Typsikt för detta verk är det är att den är skriven som en dikt.  Denna historien är en elegi som är skriven under tidig medeltid på vers, sagan om odjur och magi som klassas som myter vilket också var väldigt populärt att berätta om under den här tidsperioden, därför tycker jag att Beowulf är ett bra exempel. Det var även en dikt, som fortfarande var vanligt.

Det är även ett förkristet verk som var nedtecknat av kristna, och det var också vanligt. 

Beowulf var i början en muntligt traderad berättelse.

Verk 3: Njals Saga

Den handlar huvudsakligen om en vänskap mellan Gunnar Hamundsson. En skicklig krigare och Njal en kunnig man. Deras fruar försöker förstöra för dem genom att få dem att döda varandra. Gunnars fru drar in honom i blodsfejder, och därför blir han sedan dödad. Efter detta sker fler blodsfejder och mer död.

Njals saga var typiskt eftersom att det är en isländsk saga. Under Medeltiden var isländska sagor väldigt vanligt. Njals saga skrevs på pergament, vilket var vanligt för isländska historier. I berättelsen blandas även fakta, föreställningar och överdrifter. I isländska berättelser var det vanligt att man blandade. Även detta verk var muntligt traderat ursprungligen. Det fanns även inslag från kristendomen.